Jag läser boken långsamt för att dra ut på njutningen i romanens suggestiva skildring av forskarnas oväntat passionsfyllda vardag.
Inga-Lina Lindqvist, Aftonbladet
Den förbjudna zonen kring Tjernobyl är en ödesmättad och kuslig plats där klockorna stannat och bara geigerräknaren tickar. Men där finns också en natur som med våldsam kraft återtar herraväldet över övergivna städer och byar.
Hit kommer Katarina, en ung biolog, för att arbeta på ett internationellt forskningslaboratorium. Det har gått några år sedan reaktorhaveriet och man försöker nu kartlägga vad som händer i det strålningsdrabbade området.
Bland forskarna finns ukrainaren Grigorij, uppväxt i det forna Sovjet. Han och Katarina förälskar sig i varandra och deras laddade förbindelse utlöser en räcka av händelser som får återverkningar på hela forskarlaget. I mötet med zonens oroväckande natur rör sig Katarina och Grigorij allt närmare en gemensam smärtpunkt, där ett drabbande förflutet gör sig påmint och katastrofen hotar. Vetenskaplig exakthet ställs mot irrationalitet, förnuft mot känsla.
På en klar prosa, där naturvetenskapen får färga språket, skriver Madeleine Hessérus djupt gripande om kärlek och om människans komplicerade förhållande till civilisation och natur, ett ämne som hon också behandlat i sina två tidigare romaner Till Isola och Staden utan kvinnor.
Madeleine Hessérus har sedan debuten 1997 skrivit dramatik, novellsamlingar och romanerna Till Isola (2004) och Staden utan kvinnor (2011). Hennes böcker har översatts till flera språk och fått lysande recensioner. Inför arbetet med Elefantens fot besökte Madeleine Hessérus tillsammans med ukrainska forskare den förbjudna zonen vid det havererade kärnkraftverket Tjernobyl.
Betyg: ❤❤❤❤❤ ”Språket i Madeleine Hessérus ’Elefantens fot’ är slående vackert när hon beskriver hur naturen håller på att ta tillbaka zonen, det avspärrade området kring Tjernobyls plomberade kärnkraftverk.
Sanna Svanberg, Femina
Tjernobyl är den tredje huvudpersonen, en tyst och gåtfull närvaro driven av lika delar radioaktivitet och sovjetisk mystik, mycket mer än en fond för huvudpersonernas moraliska uppluckringar och kriser. Madeleine Hessérus har själv besökt den så kallade ”zonen”, det förbjudna området, tillsammans med en grupp ukrainska forskare, och hennes imponerande research märks: zonen framstår som en högst levande plats, förbjuden och lockande just därför, sjudande av envist liv.
Josefin Holmström, Svenska Dagbladet
Jag läser boken långsamt för att dra ut på njutningen i romanens suggestiva skildring av forskarnas oväntat passionsfyllda vardag. Tålmodigt insamlande av data, grubblerier och avundsjuka, de irrationella besvikelserna. /…/ Hessérus gestaltning av forskarnas expeditioner in i zonen är ett litterärt kraftprov. Språket slingrar sig och nästan tränger ut ur sidorna på samma sätt som träden genomtränger övergivna byggnader i den verkliga Pripjat.
Inga-Lina...